Hey, big spender

Mitt småländska hjärta till trots, idag har
det spenderats pengar. Efter lång tids
funderande och många om och men har
jag äntligen fått tummen ur och införskaffat
mig en ny laptop. Den är svart och funkar fint.
Nej, jag skojar bara, så dum är jag inte. Det är
en Packard Bell med bra rykte. Jag ska definitivt
inte gå in på detaljer utan bara buga och bocka
för V som har lagt ner massa tid och kraft på att
hjälpa mig hitta rätt i laptopsdjungeln.
På något besynnerligt sätt har jag lyckats med
konststycket att både installera datorn och få
igång ett fungerande internet. Helt otroligt.
Dagen har spenderats med goda vänner inne
i den stora staden vid Vätterns spets - det vill
säga Jönköping. Kul hade vi och ett kärt återseende
blev det när E dök upp. Härligt.
I afton har vi sett på film med stor utlovad gråtfaktor,
några tårar kom dock inte när jag insåg att jag redan
hade läst boken. Så kan det va, det var ju bra iallafall.
Nu kallar sannerligen sängen på mig då det imorgon
blir tidig uppgång för att ordna med kyrkkaffe. Det är känsla det.
Goder natten.

Att uppdatera och komma ikapp

Japp, har man väl vart på semester så
gäller det att ta igen vad man missat, helt
klart. Telefonen går varm några timmar
varje dag och det finns mycket att ta tag i
och pilla med. Klagar gör jag dock inte, ty
jag finner det förnöjsamt att ha något
konstruktivt att sysselsätta sig med.
Jag har en kraftig aning om att jag kommer
att befinna mig åtskilliga timmar nere på
bion. What? säger då vän av ordning som
vet att jag har sagt upp mig från den fabulösa
biografen. Det stämmer, men nu har jag lovat
att ansvara för den fantastiskt pedagogiska
internutbildning som min efterträdare ska genomgå.
Men det kommer bli bra. Mycket bio på kvällarna
och packande på dagarna. Tiden går fortare än
man tror och snart är det dags för "guldgrävarfärden"
till oljelandet i väst. Härligt härligt.


zu Hause

Japp, efter två veckor i 40 gradig värme är
vi återigen hemma. Vi har haft en alldeles
genomhärlig semester med absolut inga
måsten överhuvudtaget. Sova, äta, läsa,
sola, pruta,  bada, spatsera, vindsurfa,
reflektera, diskutera, debattera och bara njuta.
Efter tre timmars sömn i natt var vi lagom
möra och frusna när vi klev av planet i
förmiddags. Hjärnaktiviteten är inte på
topp kan man väl säga. Posten är sorterad,
räkningarna är betalda och delar av väskan
är uppackad - så det är med gott samvete
jag om en liten stund tänker försvinna in
i sömnens land i en mjuk säng bland
fluffiga kuddar. Nåde den som ringer
före tolv imorgon. Goder natten.

Livstecken

Hej halla, alla!
Vi lever, frodas och
mar bra. Det ar svettigt
varre har nere, men vi
tar det hela med ro - det
vill saga -> gor mest ingenting.
Vi njuter och mer an sa har
hinner jag inte skriva. Vi
aterkommer till SveaRike pa
tisdag och da utlovas uppdateringar.
Simma lugnt.

Semester - sista etappen

Japp, ni läste rätt --> det är återigen dags
för semester. Helt otroligt. Jag har lyckats
skrapa ihop mina fyra veckor. Enastående.
Två veckor med familjen blir det. Om bara
en sisådär tjugo minuter ger vi oss iväg
mot betydligt sydligare och varmare
breddgrader - närmare bestämt ön Djerba
i Tunisien. Vi ska sola, bada, uppgradera
kulturförrådet, njuta av livet och njuta av varandra.
Om två veckor är vi tillbaka och fit for fight.
Until next time - ride the big one.
Over and out.

Amagara masya

Dagens "föredrag" gick bra och jag fick
fin respons från de som lyssnat. Nu
efteråt är jag trött och eftertänksam.
Hur mycket jag än älskar att få stå och
tala om de här underbara barnen så tar
det en hel del på en. Varje gång blir det
en känslomässig resa då man plötsligt
minns människor, samtal, dofter, röster,
händelser och möten som om det var igår.
Då slås man återigen av hur mycket man
saknar dem. Tro inte att jag gräver ner mig,
för det gör jag inte och det har jag ingen
nytta av, det gör inte deras liv bättre. Jag kan
inte, hur mycket jag än vill, vara hos dem just
nu och krama om dem så som man gjorde så
många gåner. Så under tiden får jag göra vad
jag kan, här där jag är, för att de ska ha det bra.
Berätta deras historia och på så sätt hjälpa dem
till ett nytt liv. Amagara masya.

Älskade barn.

Jag sitter och förbereder mig för morgondagen, ni minns
mitt besök på Herrklubben? Well, nu är det dags igen.
Dock inte på samma Herrklubb, men en klubb ska jag
till. Förstår jag det rätt är den relativt snofsig, det hela
ska inledas med en lunch då jag ska sitta jämte
presidenten vid honnörsbordet. Bara det gör mig
skakig som ett asplöv. Hualigen. Efter det har jag
iallafall en halvtimme till mitt förfogande då jag ska
tala om Amagara Masya, gatubarnsprojektet i Uganda ni vet.
Nyss gick jag in på klubbens hemsida för att läsa på lite och till
min stora förskräckelse upptäckte jag att jag omnämns som
''föredragshållare'' - Gode värld, så ser jag inte på mig själv.
Känner att ribban höjdes drastiskt och små färgglada insekter
med vingar har börjat fladdra runt i magen.
Jag ska till en klubb med honnörsbord och klädkoder för att tala om
barn i trasiga kläder som letar matrester i soptunnor. Ibland blir
kontrasterna alltför stora. Håll tummarna att jag ska kunna förmedla
något till de här människorna imorgon. Att de ska få upp ögonen för dessa
barn och vilja hjälpa dem till ett nytt liv.
Amagara masya


Ledig lördag

Ledig lördag alltså, det har varit jätteskönt och
tämligen välbehövt efter en jobbvecka i relativt
högt tempo. Sov länge gjorde jag, mycket längre
än jag avsåg vilket resulterade i att jag missade
några av dagens planerade hållpunkter. Rackarns.
Förmiddagen mest flöt bort ända tills min kvinnliga
livgivare hörde av sig och ville bjuda hem mig på mat.
Det fick lite fart på mig vilket var bra. Efter härlig middag
hos livgivarna, (självklart underhölls jag utav Stampe och
Bruse) begav vi oss ut i regnet med destination morföräldrar.
Där blev det fika och trevligt prat innan jag skjutsades hem
i ruskvädret. Väl tillbaka i lägenheten hade jag lyckats fylla
på energinivån i kroppen och satte igång och pillade med
diverse saker som ska donas med. Papper och brev skulle
skrivas, efterarbete med lägret tas hand om och ett antal
häftklamrar dammsugas upp.
Imorgon är det återigen dags för ett par pass på den
alltid lika fabulösa biografen, de sista planerade
faktiskt. Undrar om det kommer kännas konstigt eller
om en avslappnad skön känsla kommer att infinna sig.

Goder natten.

Sommaren lider mot sitt slut

Sista planerade dagen på hemtjänsten var bra, arbetet
flöt på, de flesta var glada och vi hade massa kul. Lite
vemodigt var det, men det känns ändå bra. Det har varit
en bra sommar. En liten stund innan jag slutade fick jag
en liten ''present'' utav en av mina gubbar. Han hade skrivit
en jättevacker dikt som han gav till mig. Jag blev alldeles
rörd och funderar allvarligt på att rama in den. Det är fantastiskt
hur ord kan komma till liv och liksom bli magiska.
Hemma i lägenheten sitter jag och är händig och kvinnlig,
jag klär om min strykbräda med ett nytt fräscht tyg. Det hela
gick väldigt bra till häftpistolen började protestera. Nu får
jag pausa och vänta på min manlige livgivare som ska
låna ut sin till mig. Det löser sig.
Om en knapp timme bär det iväg till Växjö. Vi hoppas på
trevligt väder och härliga pratstunder. Alternativt det mina
passagerare väntar på: smörig popmusik och sminkade smilfinkar.

...

Idag har jag haft ett riktigt härligt
pass nere på hemtjänsten, jag har
haft otroliga möten med vårdtagare - så
kallade guldstunder som gör det
värt allt. När klockan ringde för dagen
begav jag mig mot banken, jag behövde
stilla mitt sug efter ändlöst köande så jag
tänkte att kvart över två skulle vara en bra
tid, och det var det. Lite snabba inköp och
sen hem för att pilla med diverse grejer.
Lite efterarbete med lägret har hunnits
med, lägenheten har städats och framtiden
planerats. Det sista lät mycket
pampigare än vad det är...
Imorgon är det dags för sista dagen på
hemtjänsten, lite vemodigt och lite skönt,
jag vet inte riktigt vad jag känner egentligen.
Framåt kvällen ska vi bege oss på roadtrip,
jag ska skjutsa Stampe med vänner ner till
Växjö för att låta dem beskåda unga smöriga
pojkbandssångare och annat skräp. Jag vet, hur
kunde jag låta mig övertalas till något sådant
anskrämligt. Jag är förutseende - när jag blir
gammal och grå har jag en del tjänster att inkassera. ;)
Goder natten mina vänner.

Det sitter i fingrarna

Första passet på bion sedan semestern
tog slut gick galant och troligtvis över
förväntan. Inga maskiner som strejkade
och inga kunder som klagade. Det enda
att anmärka på var föregående biograf som
vänt filmrullarna upp&ner och på fel håll, men
med lite fantasi och tekniska färdigheter kunde
vi lösa det. Vi? Ja, nu talar jag om mig själv i
plural igen. Jag och mina multipla personligheter,
men det blir ensamt i maskinrummet ibland. ;)
Efter föreställningen var det mycket jobb med
extra städ och nedspolning av film. Tänk då
vilken tur att jag hade två söta tjejer som mer
än gärna assisterade mig i mitt städandet. Så
det var smidigt men svettigt. Nu är jag hemma,
trött och varm. Det är dags för lite nedvarvning och
sen ska det krypas ner i sängen för att vara pigg och
igång igen imorgon bitti när tanterna återigen kallar.

Let's get this party started

Många långa timmar på hemtjänsten är
avklarade. Middag har ätits och hundar
har vaktats. Samtal har ringts och mail
har skrivits. Mer eller mindre så har det
gått i ett. Nu är det återigen dags att gå
ner och arbeta några timmar på den
fabulösa biografen. Extra mycket att
pilla med idag, håll tummarna att jag
inte klantar till det och att inte en av
maskinerna bestämmer sig för att
krångla. Då kommer det nog gå bra.


Etapp två

Semesterns andra del började på lördagen då tåget
mot nordligare breddgrader avgick. Målet var Svolvaer i
Norge för att besöka min härlige Outlook-frände M. Min
planerade restid på 32 timmar blev avsevärt längre tack
vare Sj och Banverkets dåliga planering. Så jag växlade
mellan buss och tåg i 40 timmar istället. Jag skulle
varit framme på min slutdestination Svolvaer på
Lofoten vid halv åtta, men anlände lagom trött och
sliten vid halv fyra på morgonen. Stort tack bör framföras
till den snälle lastbilschauffören Fritz som lät mig åka
med honom i tre timmar. Det var inte särskilt många
givande samtal vi hade med tanke på att vi bägge två
svarade på måfå på varandras frågor. Jag chansade
på vartannat ord och svarade något jag trodde var
passande, sedan ställde jag en motfråga som tydligt
visar att jag inte förstått ett dyft av vad han har talat om...

Välbehållen kom jag alltså fram och sedan började
semestern på riktigt! Strålande solsken hela veckan
och fantastiskt vacker natur. Diverse utflykter genomfördes
och jag fick bland annat åka båt på fjordarna och fiska (!), se
havsörn och bara luta mig tillbaka och beskåda Guds
vackra skapelse. På tisdagen fick jag leka snobb då
jag togs med på M:s personalfest och fick för första
gången i livet testa på de rika storpamparnas
favoritsysselsättning: långgolf. Att skjuta långt var inte
min grej, däremot var jag bättre på att putta. Vad gör
väl det om man inte vinner när det är vinst i sig själv att
spela i strålande sol precis vid havet och med stora
pampiga berg som tornar upp sig. Men det är klart
att vårt lag kammade hem det. En golfboll vann vi.
Något annat värt att nämnas var vår bergsbestigning
av Flöya som låg bara nån kilometer från stadskärnan.
Varmt och roligt att klättra på stenar och klippor och
delvis täta buskage, gärna mer av det. Priset för sommarens
bedrift går till M med skadad fot som med hängivelse
och en stor dos envishet tog sig upp på toppen med
hjälp av kryckor... Allt annat som hanns med under
veckan avser/hinner jag inte att skriva här, men
kolla gärna in mina foton för att beskåda vackra kort
från en väldig makaber plats. Lyckad semester och hett
tips för andra semesterfirare.
Over and out.

Back on track

Det har varit en enorm bloggtorka på senaste tiden,
men så har det ju varit semestertider också och då
är ju det relativt förståeligt med färre inlägg. Semester
alltså, till och med jag fick det tillslut. Och den har varit
härlig. Första veckan av två inleddes, som tidigare
nämnt, långt inne i de småländska skogarna med läger
på Långserum. Skön vecka med massa härliga barn,
samlingar, aktiviteter, bad, musik och annat härligt.
Fem dagar var fullspäckat med skoj helt enkelt. När
jag kom hem på fredagen var jag trött som få, men
fortsatte likt en duracellkanin för att få tvätten ren och
torr innan etapp två av semestern skulle fortsätta.