Tick tack...
grund av att tåget går snart. Så det kommer om en vecka.
För nu kära vänner åker moi på ännu en semester. Det
är Norgeland i väst som ska besökas. Om en dryg vecka
är jag åter i landet och då utlovar jag grymma uppdateringar
att läsa och vackra bilder att beskåda.
Ride the big one.
Livstecken
Återkommer med mer info om den underbara vecka som varit.
Badabadam! (fanfar)
upplaga av Långserumslägret. Halv
två ska jag vara på plats i kyrkan för
att lasta in enorma mängder av
sådant som ska med ut. Klockan
är elva, jag själv är inte klar med allt
här hemma, men jag har hopp om
framtiden och tror att det ska lösa sig.
Nu måste jag göra ett besök på vinden
och kånka ner grejer därifrån också.
Som sagt det är en del att göra så jag
säger: simma lugnt. Så hörs vi igen om
en knapp vecka.
Att svimma av spänning
ha hyllat och celebrerat min gode
vän B som fyllde tjugo. Otaliga gånger
har "Vad är det för en dag" hörts ljuda
genom lokalerna och skratten har avlöst
varandra. Vi har vandrat på tipsrundan om
B:s liv, jag är övertygad om att en del
saker han gärna hemlighållt en stund
till nu har kommit ut i ljuset. Ett antal lekar
har vi roats med, den ena knäppare än
den andre. O har vi att tacka för det.
Underskriven fick bland annat utmana
födelsedagsbarnet i att visa hur man
firar jul på Irland. Nu har vi anledningen
till att jag inte dricker alkohol fångat på film.
Några som däremot dricker alkohol är grannarna
över mig som i detta nu har någon slags
tillställning med hög volym. Jag hör "Vindarna
viskar mitt namn" som dånar ner genom taket,
ett gäng överförfriskade grabbar sjunger med
för full hals. När höjningen kommer, och volymen
höjs ytterligare, skär det som en matberedare i
mitt musikestetiska hjärta. Låten var ingen höjdare
innan, men har knappast stigit på min lista efter
att jag har hört kvällens version. Nog om detta.
Nu ska det plockas och fixas ytterligare inför
morgondagen då vi styr kosan längre in i Smålands
mörka skogar. Det blir till att vara uppe med
tuppen, så om jag ska komma i säng snart gäller
det att kavla upp ärmarna.
Hoppas ni alla har en bra helg.
Officially on vacation
då sista arbetspasset slutade och dagen
då första riktiga semestern började. Och
gott folk: Det är härligt!
För tillfället hinner jag inte skriva mer, ty
det är mycket att göra med lägret.
På återläsande.
Hualigen
Gode tid, den här dagen har verkligen
gått i ett. Det är knappt så man har
suttit ner och andats ordentligt. Huh.
Det är mycket som ska göras och
fixas inför lägret. Jag skulle så gärna
förtälja vad min eftermiddag innehållit
men tyvärr är det hemligstämplat. Om
någon ovetandes hade kommit in i min
lägenhet tidigare hade de förmodligen
åberopat tillfällig sinnesförvirring och
låst in mig någonstans över helgen.
Kanske hade det rent av varit skönt.
En liten del av mig önskar att allt bara
vore klart och en annan del säger åt
mig att sluta önsketänka och bara köra
på. Det är som om det vore storm ute och
jag hade jour, för telefonen ringer i ett.
Visserligen är inget av samtalsämnena
nerfallna träd eller dysfunktionella elledningar.
En välförtjänt paus ska det bli lite längre
fram, då det ska festas på pannkakor och
nätmelon i min ensamhet. Härligt.
Vågar jag stänga av telefonen?
It's been a long day
Stampe och Modern inne i Jönköping.
Otaliga affärer har besökts och det gav
slutligen resultat. För oss alla. Stampe
har granskat digitalkameror och gång
på gång räknat de skrynkliga sedlarna
i börsen. Undertecknat hade uppdraget
att uppdatera den, enligt anynom källa,
enformiga garderoben. Modern har funnit
ett par böcker att läsa ut under den två
veckor långa semesterresan i augusti.
Dock har hennes främsta uppgift under
dagen varit att hålla koll på oss andra tre,
eller kanske främst Bruse som har framfört
ett antal underliga danser framför oräkneliga
övervakningskameror inne på köpcentrat.
Hennes huvudsakliga syfte med dagen var
förövrigt att få äta billiga korvar på Ikea.
En brokig skara var vi - men ack så kul vi hade.
Hm...?
kastar ett getöga på tv:n då och då som
för tillfället visar ett avsnitt av "So you
think you can dance?" Jag förundras
över hur skickliga vissa dansare är och
funderar över vilket av alla dessa skräck-
exempel jag skulle kunna jämföras med?
Som sagt i tidigare inlägg, jag dansar som
en gipsad älg. Så en karriär inom dans är
sannerligen inget jag siktar på. Men jag är inte bitter.
Hoho
Kvällen har spenderats med att
planera och finslipa vissa detaljer
inför lägret. Och det kommer bli bra.
O och jag var på samma våglängd och
det hela gick väldigt smidigt och smärtsamt.
Torsdagkvällen kommer bli grym.
Nu är det inte långt kvar.
Många bollar i luften
oändligt härlig och en perfekt flykt
bort från ''verkligheten'' en stund.
Jag är så trött just nu, det är alldeles
för mycket att göra och jag slår knut
på mig själv för att klara av allt som
förväntas av mig. Jag har tre arbets-
dagar kvar innan semestern och det
är mycket som ska göras. Dessutom
börjar kroppen ta stryk och jag är rädd
att jag håller på att bli förkyld. Jag är i
behov av förändring och vila. Men först
och främst är nog allt jag behöver att
någon kramar om mig och säger att
allt kommer bli bra.
Bollen är i rullning...
har spritt sig och jag har nu fått ytterligare
tre erbjudanden att ta i beaktning. Det
trodde jag väl aldrig.
I övrigt är det som det brukar: Morgonen
bjöd på vackert och varmt väder, men
eftersom jag för en gångs skull slutade
tidigt så bestämde sig vädermästarna
att slå om till kallt igen lagom tills mitt
pass var slut. Nåja, det gör väl ingenting.
Nu är det bara den här veckan kvar innan
semestern så jag ska nog kunna hålla ut.
Nu ska tjejligan, dvs jag, systrarna, modern
och sötaste kusinen, ge oss ut på roadtrip.
Kan nog bli riktigt härligt. Vi har siktet inställt
på Jönköping med shopping och vaccinationer.
"Han var världsmästare i Sverige"
What a wonderful day
även ledigt från bloggen. Jag har njutit
som bara den och släppt alla tankar
på vad arbete heter.
Helgen har innehållt många roliga
stunder, långa samtal, dråpliga
situationer och härliga människor.
Jag och Stampe begav oss, nu ikväll,
ner till stationen för att välkomna Bruse
hem från Hönö. Förväntansfulla stod vi
på perrongen med skylt och ballonger.
Inte alls överdrivet, nej då. Upprymda och
glada i hågen väntar vi då samtalet kommer:
"Tåget har kört på fem kor, vi är fast i Forserum"
Hur i hela friden kör man på fem kor samtigt? Och
framförallt: vad gjorde de på rälsen?
Delar av släkten är här på besök och då kan
det ju inte bli annat än roligt. Gamla minnen
och dråpliga händelser har diskuterats och
återupplevts. Det har pratats, fikats och
skrattats om vartannat.
Helgen har även bjudit på flera samtal på
tu man hand med nära och kära. Tankar och
funderingar att bolla fram och tillbaka. Värdefulla
ord som man kan bära med sig genom livet.
Det har varit en härligt bra helg och jag känner
mig laddad för en ny vecka.
Jaså, det är på den nivån?
har kommit helskinnad ur den, inte
för att jag trodde något annat. Dagens
pass på hemtjänsten krävde extra mycket
engagemang och kvicktänkthet, vilket
gör att jag är riktigt riktigt trött. Med det
är ändå en skön trötthet med vetskapen
om att man slitit hårt och gjort sitt bästa.
Så nu ska jag njuta. Leeedig helg.
Sen jag kom hem har jag inte engagerat
mig något särskilt. Mitt största huvudbry
för stunden är vad motsatsen till "mild yoghurt" blir?
Finns det ens någon?
Hold on
jag mig mot filmens mecka. (vadå överdriva?)
Problemen startade innan jag ens var framme då
jag med bestörning insåg att jag inte kunde
erinra mig lösenordet till min inloggning. Efter
en stunds grävande i hjärnans minnesarkiv
fann jag vad jag sökte och kunde lugnt pusta ut.
Sen har det flutit på bra, klart över förväntan.
Och en bra film visade vi också: Narnia - prins Caspian.
Eftersom inget krånglade och jag inte hade
några extra arbetsuppgifter att utföra kunde
jag lugnt luta mig tillbaka och beskåda
C.S Lewis mästerverk som skickligt har
transformerats till filmformat. Hett tips.
Hett var även kaffet som hjälpte till att hålla
John Blund på avstånd. Jag har sparat lite
i termosen för att testa värmens uthållighet.
Jag behöver knappast nämna att jag är
trött, och jag börjar vid sju imorgon igen, men
det tar alltid en stund att varva ner. Hur som
haver. Jag kan iallafall se fram emot en ledig
helg och en nästan sovmorgon på lördag. Det
ska bli skönt. Har vi tur så kommer lite släkt på
besök också. Härligt. Sen jobbar jag bara en
vecka till innan det är dags för den efterlängtade
semestern med stort S.
Goder natten.
Long time, no see
Det är svårt att formulera sig vettigt
när man är trött. Och det är jag. Helst
av allt skulle jag bara vilja gå en
promenad runt sjön och sen gå hem
och sova. Men jag hinner varken ta en
promenad eller träffa John Blund tidigare.
Jag har jobbat hela dan, men ska snart
avverka ännu ett arbetspass - fast denna
gång på bion. Hur ska detta gå? Jag kan
inte påstå att jag längtar oerhört efter olja
på händerna och popcornlukt i kläderna.
Måtte allt lösa sig och ingenting gå sönder.
Goa gubbar
lite utpumpad, men härligt nöjd. Det gick
jättebra att tala på Herrklubben. Men döm
om min förvåning när två tanter trippade in
också. Ryktet om min ankomst hade spridit
sig och de insisterade på att få höra mig,
deras kvinnliga natur till trots. En dryg timme
höll jag på och med jämna mellanrum blev
jag avbruten för mer eller mindre kniviga frågor.
När jag var klar fick jag varma applåder och kaffe
med rulltårta. Inte illa. De var så trevliga. Under
fikat dök en del efterfrågor upp och jag fick höra
ett antal dikter som de själva hade komponerat.
De handlade om allt från hur vacker ingsbergssjön
är, till hur man inte vill bli cancerföda. Intressant...
Gubbarna var trevliga och cirkelledaren ville ha
mitt telefonnummer för att kunna boka mig fler
gånger.(!) Det var det värsta. Som avslutning
fick jag en stor vacker bukett av rosa nejlikor.
Nu är jag trött, sitter i soffan, dricker saft och
ska beskåda ett avsnitt av Family Guy.
Here I come
Nu smäller det. Dagen många har
väntat på länge är äntligen här. Mitt
besök på Herrklubben går av stapeln
om en halvtimma. Presentationerna
är klara, swahilikunskaperna uppfräschade
och tekniken fungerar - än så länge.
Wish me luck.
Man tager vad man haver
hör hur den lilla tanten stökar omkring
där inne. Så öppnas dörren och där står
den lilla energiska tanten med ett oproportionligt
stort förstoringsglas framför ansiktet.
"Jag skulle bara se vem det var", säger
hon och släpper in mig i lägenheten.
Snart visar det sig att hon har tappat bort
sina glasögon och istället använder
förstoringsglaset för att noggrant läsa
igenom dagens tv-tablå. Det faktum att
hon inte äger en tv verkar inte bekymra henne.
Just another ordinary day
Himlen är överbelamrad med moln, jag
tror att regnet är annalkande och jag
skulle inte bli förvånad om det visar sig
att det blåser ordentligt också. Svensk
sommar när den är som den brukar.
Idag jobbar jag kväll och ska således
försöka hinna med en del innan det är
dags att natta tanter. Imorgon fyller Bruse år och jag
ska gå ner och inhandla den planerade presenten.
Uret mitt stannade igår och det var flera gånger
jag förundrades och förfärades över att
klockan var tolv, så ett nytt batteri behöver jag
införskaffa. Man känner sig löjligt naken utan den.
Imorgon är det så även dags för mitt framträdande
på Herrklubben. Igår kväll fick jag assistans av ett
par datakunniga grabbar, så nu fungerar projektorn
som den ska. Jag har övat lite på min presentation
nu på morgonen, men känner mig inte helt nöjd än.
I övrigt händer inte mycket. Jag har hittat ett par gamla
jeans jag inte trodde mig passa i, men som funkar riktigt
bra. Och om en timma ska vi åka och köpa mängder av
kött inför lägret. Nu börjar de komma, de galna och stora
inköpen som gör att folk vrider nacken av sig i försök att
se och förstå varför man fyller en kundvagn med enbart
köttfärs och strösocker. Sköna minnen.
En allmän efterlysning ska jag även passa på att göra:
Om ni har diverse glassburkar eller dylikt som ni kan
tänka er att donera till lägret så mottages dessa med
största tacksamhet.
Over and out.
Rackliga räkor
gick bra och nu har jag hela dagen framför
mig och jag avser att hinna med en hel del.
Datorn med diverse tillbehör är uppsatt på
köksbordet och det hela ser ut som ett
mindre kontor. Papper, pärmar o projektor.
Dock är min tekniska sida inte med mig idag,
utan jag får ta o ringa nån av grabbarna så att
de kan hjälpa mig med projektorn. Jag lyckas
inte ansluta den till datorn och hur ska det då
gå på onsdag?
Läger ska planeras, saker ska inhandlas, listor
och diverse papper ska skrivas. Jag ska nog
kunna hålla mig sysselsatt. Eva Cassidy hörs
i bakgrunden, ren och skär njutning.
Dagens bästa hittills: Tanten som ska ge mig
tips på hur jag kan spendera lediga dagar:
Åka till Gränna. Där finns tydligen ett fint berg
att vandra på och ett mysigt café.
"Men jag måste varna dig för deras
priser", sa hon bekymrat. "Jag tror de tar upp
emot 18 kronor för en räkmacka. Det är ju
inte vetigt." Jag hade inte hjärta att tala om
för henne att man knappt får en kopp kaffe
till det priset nu för tiden.
Var finns då Lufsen?
bättre. Jag är mer utvilad och
har redan dagen någorlunda
strukturerad. Eller ja, jag har
fått den strukturerad åt mig.
Om ett par timmar ska jag
rycka in extra på jobbet, det
blir bara över middagen så
det känns okej. Senare, framåt
kvällen, ska fadern och jag
bege oss ut mot skogen för
lite träning. Det ska bli härligt,
kanske är den senaste tidens
brist på träning en underliggande
anledning till den trötthet som
förföljt mig? Värt att testa.
Nu börjar dessutom nedräkningen,
på onsdag smäller det...herrklubben!
De frågade mig häromdan vad de
skulle kalla mig. Jag sa att det inte
spelade någon roll. Och då kom de
fram till att Lady vore ett passande namn.
Influensa någon?
jobbigt och tröttsamt, men gick bra.
Imorse drog jag mig ur sängen för att
ta mig dit igen. Jobbade bara i fyra
timmar och allt gick smidigt och bra.
När jag kom hem tog det inte lång tid
innan jag somnade på soffan. Efter ett
antal timmars välbehövd sömn gick jag
upp o åt lite - sen var det tillbaka bland
mjuka kuddar och dåliga komediserier.
Lite strykning o småplock har jag
engagerat mig i, annars har det inte varit
mycket aktivitet här. Nu är det Scrubs-maraton.
Jag och Stampe sitter i hänryckning framför
dumburken, ser på det sjunde avsnittet och
äter chips. Om man ändå vore sjuk, då skulle
hela den här dan vara lite mer acceptabel.
"Descanzar es salud - att vila är hälsosamt"
-spanskt ordspråk-
Livet har sina goda stunder
En relativt kort men härlig
kväll var det hemma hos
livgivarna. Morföräldrarna
mina kom de också. Grillat
med kvällssol på balkongen.
Långa samtal och många skratt.
Visst är det härligt att gå på
semester om drygt två veckor,
men man måste inte vänta
för att njuta av allt underbart
som sommaren har att erbjuda.
Kvällens bästa: "Andra döva brukar
ju höra när jag pratar" (i telefon?)
"Jag kan inte böja på huvudet"
"Jag skulle vilja tacka mina föräldrar,
i synnerhet min pappa och min mamma."
-Greg Norman-
My heart will go on...
jag även idag infinna mig på hemtjänsten.
Alarmet stängde jag av i sömnen. 07.00 slår
jag upp ögonen och inser att jag inte kommer
kunna hinna dit i tid. (Speciellt med tanke på
att jag börjar 07.00) Sagt och gjort, ett samtal
ner till jobbet och sen var det bara att skynda
sig. Morgonens arbetspass gick trots dess
början väldigt bra. Min envishet kommer väl
till pass när det gäller att övertala gamla
tanter att de både måste ta sin medicin OCH
äta frukost för att inte tyna bort.
Rasten kunde, härligt nog, spenderas hemma
hos livigvarna tillsammans med morföräldrarna.
Lunch bestående av jordgubbar och nybakat
bröd sittandes i en lummig trädgård går
inte av för hackor.
Nu är jag åter hemma och ska ta tag i lite
saker, men ikväll ska vi grilla. Härligt. Det
är inte så farligt att ha sen semester, man
kan hitta på massa roligt även att man jobbar.
Dagens bästa: När min 61-åriga kollega lekte
Titanic medan hon blev skjutsad på tvättvagnen.
Recharged
och fysiskt. Att det blev pressat och
jobbigt en stund med tråkiga samtal
gjorde inte saken bättre. Lyckligtvis fick
jag besök av Stampe som var glassugen.
Så vi begav oss till stan, köpte glass och
gick sedan en sväng runt sjön. Härligt och
precis vad jag behövde. Batterierna är åter
laddade och jag är redo för nya utmaningar.
Om en liten stund ska jag ta cykeln upp till
livgivarna och planera läger.
"För en generation sedan behövde människor
vila efter avslutad arbetsdag. Nu behöver de motion."
-okänd-
Som regnbågens alla färger
och fick således skynda mig för att hinna ner till
jobbet i tid. Hualigen, idag har verkligen alla varit
trötta. Det har varit en bra dag och det mesta har
gått bra. Jag har på nytt insett att vi har så otroligt
många och olika personligheter som man möter
dagligen. Som mannen som envisas med att tilltala
mig på tyska och blir alldeles upprörd om man inte
hanterar hans strumpor på rätt sätt. Eller kvinnan som
för det mesta är sur och grinig, men som helt plötsligt
börjar sjunga en slagdänga av Tore Skogman som
handlar om hur gärna man vill ta sin medicin.
Eller vårdtagaren som påstår att vi ska ut och segla
när vi egentligen är på väg till duschen.
Ja, alla är de olika och tur är väl det. Tänk vad mitt
arbete skulle vara tråkigt om alla mina gamla
var av samma skrot och korn, med samma
krämpor och åsikter.
Nej, omväxling förnöjer och mångfald är fantastiskt.
What ?
Är det bara jag som inte greppar varför det är
så mycket hysteri kring Allsång på Skansen?
Ledig med sol
Min, för veckan, enda lediga dag inleddes med
en lång sovmorgon. Tanken var att ta tag i livet
vid åttatiden men när modern ringde vid tolvsnåret
fick jag masa mig ur sängen. Jag har filat på och
gjort färdigt mina bildpresentationer inför mitt besök
på herrklubben som går av stapeln nästa vecka. Nu
ska jag bara kolla så att allt funkar med projektorn också.
Fram på eftermiddagen upptäckte jag att vädret för en
gångs skull var strålande så jag begav mig ut för
att handla. Härligt att kunna cykla i t-shirt och slippa
vara fullt munderad i regnställ. På Kvantum fanns en
högljudd tonåring från Stockholm som frågade sin
mamma vad hon helst skulle göra; läsa en bok om
Göran Persson eller spela golf? "Och jag hatar
att spela golf" lade han till teatraliskt.
Hemma i lägenheten hörs en funkskiva ljuda i
högtalarna. Maten är påbörjad och står ska kylas
en halvtimma. Under tiden passar jag på att dammsanera
lägenheten, det behövdes sannerligen. Senare ska det
även dustsuckas och om jag är på riktigt gott humör
så svabbar vi också. Vi, som i jag och mina
personligheter alltså. Ikväll blir det mord och gåtor
på den engelska landsbygden, så några samtal tar
jag inte emot mellan nio och halv elva. Men innan
morden begås ska det bli en härlig promenad runt sjön.
Mm, livet är inte helt fel.