Goa gubbar

Jag är hemma. Jag är ruskigt trött och
lite utpumpad, men härligt nöjd. Det gick
jättebra att tala på Herrklubben. Men döm
om min förvåning när två tanter trippade in
också. Ryktet om min ankomst hade spridit
sig och de insisterade på att få höra mig,
deras kvinnliga natur till trots. En dryg timme
höll jag på och med jämna mellanrum blev
jag avbruten för mer eller mindre kniviga frågor.
När jag var klar fick jag varma applåder och kaffe
med rulltårta. Inte illa. De var så trevliga. Under
fikat dök en del efterfrågor upp och jag fick höra
ett antal dikter som de själva hade komponerat.
De handlade om allt från hur vacker ingsbergssjön
är, till hur man inte vill bli cancerföda. Intressant...
Gubbarna var trevliga och cirkelledaren ville ha
mitt telefonnummer för att kunna boka mig fler
gånger.(!) Det var det värsta. Som avslutning
fick jag en stor vacker bukett av rosa nejlikor.
Nu är jag trött, sitter i soffan, dricker saft och
ska beskåda ett avsnitt av Family Guy.

Here I come

Nu smäller det. Dagen många har
väntat på länge är äntligen här. Mitt
besök på Herrklubben går av stapeln
om en halvtimma. Presentationerna
är klara, swahilikunskaperna uppfräschade
och tekniken fungerar - än så länge.
Wish me luck.


Man tager vad man haver

Jag ringer på vid den bruna dörren och
hör hur den lilla tanten stökar omkring
där inne. Så öppnas dörren och där står
den lilla energiska tanten med ett oproportionligt
stort förstoringsglas framför ansiktet.
"Jag skulle bara se vem det var", säger
hon och släpper in mig i lägenheten.
Snart visar det sig att hon har tappat bort
sina glasögon och istället använder
förstoringsglaset för att noggrant läsa
igenom dagens tv-tablå. Det faktum att
hon inte äger en tv verkar inte bekymra henne.

Just another ordinary day

Himlen är överbelamrad med moln, jag
tror att regnet är annalkande och jag
skulle inte bli förvånad om det visar sig
att det blåser ordentligt också. Svensk
sommar när den är som den brukar.

Idag jobbar jag kväll och ska således
försöka hinna med en del innan det är
dags att natta tanter. Imorgon fyller Bruse år och jag
ska gå ner och inhandla den planerade presenten.
Uret mitt stannade igår och det var flera gånger
jag förundrades och förfärades över att
klockan var tolv, så ett nytt batteri behöver jag
införskaffa. Man känner sig löjligt naken utan den.

Imorgon är det så även dags för mitt framträdande
på Herrklubben. Igår kväll fick jag assistans av ett
par datakunniga grabbar, så nu fungerar projektorn
som den ska. Jag har övat lite på min presentation
nu på morgonen, men känner mig inte helt nöjd än.

I övrigt händer inte mycket. Jag har hittat ett par gamla
jeans jag inte trodde mig passa i, men som funkar riktigt
bra. Och om en timma ska vi åka och köpa mängder av
kött inför lägret. Nu börjar de komma, de galna och stora
inköpen som gör att folk vrider nacken av sig i försök att
se och förstå varför man fyller en kundvagn med enbart
köttfärs och strösocker. Sköna minnen.
En allmän efterlysning ska jag även passa på att göra:
Om ni har diverse glassburkar eller dylikt som ni kan
tänka er att donera till lägret så mottages dessa med
största tacksamhet.
Over and out.


Rackliga räkor

Idag har jag bara jobbat morgonpasset. Allt
gick bra och nu har jag hela dagen framför
mig och jag avser att hinna med en hel del.
Datorn med diverse tillbehör är uppsatt på
köksbordet och det hela ser ut som ett
mindre kontor. Papper, pärmar o projektor.
Dock är min tekniska sida inte med mig idag,
utan jag får ta o ringa nån av grabbarna så att
de kan hjälpa mig med projektorn. Jag lyckas
inte ansluta den till datorn och hur ska det då
gå på onsdag?
Läger ska planeras, saker ska inhandlas, listor
och diverse papper ska skrivas. Jag ska nog
kunna hålla mig sysselsatt. Eva Cassidy hörs
i bakgrunden, ren och skär njutning.

Dagens bästa hittills: Tanten som ska ge mig
tips på hur jag kan spendera lediga dagar:
Åka till Gränna. Där finns tydligen ett fint berg
att vandra på och ett mysigt café.
"Men jag måste varna dig för deras
priser",
sa hon bekymrat. "Jag tror de tar upp
emot 18 kronor för en räkmacka. Det är ju
inte vetigt."
Jag hade inte hjärta att tala om
för henne att man knappt får en kopp kaffe
till det priset nu för tiden.

Var finns då Lufsen?

Idag känns det mesta mycket
bättre. Jag är mer utvilad och
har redan dagen någorlunda
strukturerad. Eller ja, jag har
fått den strukturerad åt mig.
Om ett par timmar ska jag
rycka in extra på jobbet, det
blir bara över middagen så
det känns okej. Senare, framåt
kvällen, ska fadern och jag
bege oss ut mot skogen för
lite träning. Det ska bli härligt,
kanske är den senaste tidens
brist på träning en underliggande
anledning till den trötthet som
förföljt mig? Värt att testa.
Nu börjar dessutom nedräkningen,
på onsdag smäller det...herrklubben!
De frågade mig häromdan vad de
skulle kalla mig. Jag sa att det inte
spelade någon roll. Och då kom de
fram till att Lady vore ett passande namn.

Influensa någon?

Igår kväll jobbade jag, det var svettigt,
jobbigt och tröttsamt, men gick bra.
Imorse drog jag mig ur sängen för att
ta mig dit igen. Jobbade bara i fyra
timmar och allt gick smidigt och bra.
När jag kom hem tog det inte lång tid
innan jag somnade på soffan. Efter ett
antal timmars välbehövd sömn gick jag
upp o åt lite - sen var det tillbaka bland
mjuka kuddar och dåliga komediserier.
Lite strykning o småplock har jag
engagerat mig i, annars har det inte varit
mycket aktivitet här. Nu är det Scrubs-maraton.
Jag och Stampe sitter i hänryckning framför
dumburken, ser på det sjunde avsnittet och
äter chips. Om man ändå vore sjuk, då skulle
hela den här dan vara lite mer acceptabel.

"Descanzar es salud - att vila är hälsosamt"
-spanskt ordspråk-

Livet har sina goda stunder

En relativt kort men härlig
kväll var det hemma hos
livgivarna. Morföräldrarna
mina kom de också. Grillat
med kvällssol på balkongen.
Långa samtal och många skratt.
Visst är det härligt att gå på
semester om drygt två veckor,
men man måste inte vänta
för att njuta av allt underbart
som sommaren har att erbjuda.

Kvällens bästa: "Andra döva brukar
ju höra när jag pratar
" (i telefon?)
"Jag kan inte böja på huvudet"


"Jag skulle vilja tacka mina föräldrar,
i synnerhet min pappa och min mamma."
-Greg Norman-


My heart will go on...

Som många andra morgnar skulle
jag även idag infinna mig på hemtjänsten.
Alarmet stängde jag av i sömnen. 07.00 slår
jag upp ögonen och inser att jag inte kommer
kunna hinna dit i tid. (Speciellt med tanke på
att jag börjar 07.00) Sagt och gjort, ett samtal
ner till jobbet och sen var det bara att skynda
sig. Morgonens arbetspass gick trots dess
början väldigt bra. Min envishet kommer väl
till pass när det gäller att övertala gamla
tanter att de både måste ta sin medicin OCH
äta frukost för att inte tyna bort.
Rasten kunde, härligt nog, spenderas hemma
hos livigvarna tillsammans med morföräldrarna.
Lunch bestående av jordgubbar och nybakat
bröd sittandes i en lummig trädgård går
inte av för hackor.
Nu är jag åter hemma och ska ta tag i lite
saker, men ikväll ska vi grilla. Härligt. Det
är inte så farligt att ha sen semester, man
kan hitta på massa roligt även att man jobbar.

Dagens bästa: När min 61-åriga kollega lekte
Titanic medan hon blev skjutsad på tvättvagnen.

Recharged

Efter jobbet var jag helt slut, mentalt
och fysiskt. Att det blev pressat och
jobbigt en stund med tråkiga samtal
gjorde inte saken bättre. Lyckligtvis fick
jag besök av Stampe som var glassugen.
Så vi begav oss till stan, köpte glass och
gick sedan en sväng runt sjön. Härligt och
precis vad jag behövde. Batterierna är åter
laddade och jag är redo för nya utmaningar.
Om en liten stund ska jag ta cykeln upp till
livgivarna och planera läger.

"För en generation sedan behövde människor
vila efter avslutad arbetsdag. Nu behöver de motion."
-okänd-

Som regnbågens alla färger

Idag tog jag mig inte ur sängen förran halv sju
och fick således skynda mig för att hinna ner till
jobbet i tid. Hualigen, idag har verkligen alla varit
trötta. Det har varit en bra dag och det mesta har
gått bra.  Jag har på nytt insett att vi har så otroligt
många och olika personligheter som man möter
dagligen. Som mannen som envisas med att tilltala
mig på tyska och blir alldeles upprörd om man inte
hanterar hans strumpor på rätt sätt. Eller kvinnan som
för det mesta är sur och grinig, men som helt plötsligt
börjar sjunga en slagdänga av Tore Skogman som
handlar om hur gärna man vill ta sin medicin.
Eller vårdtagaren som påstår att vi ska ut och segla
när vi egentligen är på väg till duschen.
Ja, alla är de olika och tur är väl det. Tänk vad mitt
arbete skulle vara tråkigt om alla mina gamla
var av samma skrot och korn, med samma
krämpor och åsikter.
Nej, omväxling förnöjer och mångfald är fantastiskt.

What ?


Är det bara jag som inte greppar varför det är
så mycket hysteri kring Allsång på Skansen?

Ledig med sol

Min, för veckan, enda lediga dag inleddes med
en lång sovmorgon. Tanken var att ta tag i livet
vid åttatiden men när modern ringde vid tolvsnåret
fick jag masa mig ur sängen. Jag har filat på och
gjort färdigt mina bildpresentationer inför mitt besök
på herrklubben som går av stapeln nästa vecka. Nu
ska jag bara kolla så att allt funkar med projektorn också.
Fram på eftermiddagen upptäckte jag att vädret för en
gångs skull var strålande så jag begav mig ut för
att handla. Härligt att kunna cykla i t-shirt och slippa
vara fullt munderad i regnställ. På Kvantum fanns en
högljudd tonåring från Stockholm som frågade sin
mamma vad hon helst skulle göra; läsa en bok om
Göran Persson eller spela golf? "Och jag hatar
att spela golf" lade han till teatraliskt.
Hemma i lägenheten hörs en funkskiva ljuda i
högtalarna. Maten är påbörjad och står ska kylas
en halvtimma. Under tiden passar jag på att dammsanera
lägenheten, det behövdes sannerligen. Senare ska det
även dustsuckas och om jag är på riktigt gott humör
så svabbar vi också. Vi, som i jag och mina
personligheter alltså. Ikväll blir det mord och gåtor
på den engelska landsbygden, så några samtal tar
jag inte emot mellan nio och halv elva. Men innan
morden begås ska det bli en härlig promenad runt sjön.
Mm, livet är inte helt fel.


...

Idag har jag jobbat och trött var jag. Igår kväll fastnade jag
framför en dokumentär på kunskapskanalen vilket
gjorde att John Blund fösenades avsevärt. Dock gick det
bra att arbeta och de flesta tanter var lika härliga
som vanligt. Och en del tanter klagar lika mycket
som vanligt; "Jag hade så svårt att vakna." Se där, oftast brukar det vara tvärtom.

Åter hemma i lägenhetens lugna ro har jag ätit lite
 och nu sitter jag och tvingar i en persikojuice som jag
smakmässigt inte lyfter till skyarna. Men här ska
inget förfaras. I afton är jag obokad och imorgon
 är jag ledig - skönt. Det blir till att planera inför lägret och
fila på min presentation till herrklubben.
Om tre veckor går jag på semester.

"Människor är som viner; med åren blir de dåliga surare och de goda bättre"
-Cicero-

"Spelade ni inte nån minigolf i Uganda?"

Igår styrde vi som sagt kosan mot söder för ett besök hos släkten. Allt var som vanligt, tre tjejer inklämda som sillar i baksätet och en hund som ylar varje gång han ser en cyklist, precis som på den gamla goda tiden. Väl framme var det dags för många och långa kramar innan det var dags för mat. Vid bordet uppstod en hel del livliga diskussioner och utläggningar - precis som vanligt. Efter desserten kom  någon med förslaget att vi skulle spela minigolf så då bar det av igen. Väl på banan insåg vi chockartat att Bruse var riktigt hemma på det här med minigolf, något som även syntes på resultatet då hon korades till vinnare. Tipsen vi fick under spelets gång, såsom: ''Bli vän med bollen'' eller ''Spotta lite på henne, då brukar det gå bättre'', fungerade inte för mig iallafall som kom på en femte plats - sist. Bruse var som alltid härligt dryg och överlägsen över sin vinst, men fick igen det under eftermiddagsfikat då hon höll på att hoppa ur byxorna när tårtan började sjunga "Happy Birthday" för henne. What goes around comes around.
Idag är går allting väldigt sakta och om några timmar ska jag bege mig ner mot mina gamla igen. Förhoppningsvis kan de få fart på mig.

...

Veckan har gått fort, men den har vart härlig. Jag har jobbat en hel del, men har hunnit med en massa annat trevligt också. =) Summan av kardemumman är att det varit fullspäckat på dagordningen, därav den inte så frekventa uppdateringen av denna blogg... Imorgon är jag ledig och då ska familjen fara söderut för att hälsa på en kär släkting.
Att börja jobba igen har givit mig glädje över förväntan - jag stormtrivs med både arbetskamrater och vårdgivare. Jag förundras över alla tanter som håller stenhård koll på fotbolls-em. I personalrummet njuter jag av den avslappnade stämningen och närheten till skratten. Och sen kommer de här näst intill magiska stunderna när man får sitta brevid en riktigt gammal gammal dam och sjunga "Bred dina vida vingar" - det är obeskrivligt. Och en perfekt avslutning på en extraordinär vecka.

Dra på trissor

Gott folk, det lönar sig att städa! Jag fann så mycket som
etthundra riksdaler i afton. Dessutom hittade jag ett par
dagböcker och brev från låg- och mellanstadiet.
Stampe har kommit förbi en sväng, vi skulle sett på den
lagligt blonda kvinnan, men istället blev det honungsmelon och komediserie.

Trevligt värre.

"Många människor som tror sig ha skapat ett hem att leva i,
märker ganska snart att de bara öppnat ett värdshus för sina vänner."
-Norman Douglas-


Sommarens krage

Har jag berättat om mina sommarprojekt? Tror inte det. Det handlar iallafall om att, steg för steg, ta tag i saker som behövs göras i hemmet. En sak åt gången, när lusten kommer. Det behöver inte vara svårare än så. Det är jätteskönt när det är klart och tar inte alls så lång tid som man tänker sig.

HIttills har jag hunnit med att:
- Rensa i och städa ur skafferiet
- Sortera högar av papper
- Diska av hyllor och torka ur kylskåpet.
- Skicka iväg kläder som inte används och strukturera upp i garderoberna.
- Sortera och slänga ur diverse lådor och boxar.

Idag har jag fått låna en fenomenal uppfinning som fanns hemma hos livgivarna, the one and only: dokumentförstöraren
Så nu sitter jag och förstör gamla papper som aldrig förr. Steg två blir att strukturera upp i alla mina pärmar. Men som sagt, en pärm i taget. Så håller jag på tills jag inte vill mer. Det upplägget gör att det blir så mycket enklare. En sak i taget.

"För att visa, att man inte alls blev rädd när man hoppade till,
kan man hoppa upp och ner ett par tre gånger liksom för att motionera sig."
-Nalle Puh-

Vist.

Du måste vara den förändring du önskar se i världen.

-Ghandi-

Det är som om sängen ropar mitt namn

Jag försöker skriva, men får inte till orden. Tröttheten har sugit sig tag i huvudet på mig och jag har tämligen svårt att formulera vettiga meningar. Intensiv arbetshelg + massiv trötthet = låång sovmorgon.
Imorgon är en annan dag - dags för flera nya kragar att ta tag i.


Tidigare inlägg Nyare inlägg