På stående fot

Idag känns det mesta mycket
bättre. Jag är mer utvilad och
har redan dagen någorlunda
strukturerad. Eller ja, jag har
fått den strukturerad åt mig.
Om ett par timmar ska jag
rycka in extra på jobbet, det
blir bara över middagen så
det känns okej. Senare, framåt
kvällen, ska fadern och jag
bege oss ut mot skogen för
lite träning. Det ska bli härligt,
kanske är den senaste tidens
brist på träning en underliggande
anledning till den trötthet som
förföljt mig? Värt att testa.
Nu börjar dessutom nedräkningen,
på onsdag smäller det...herrklubben!
De frågade mig häromdan vad de
skulle kalla mig. Jag sa att det inte
spelade någon roll. Och då kom de
fram till att Lady vore ett passande namn.