På stående fot

Inte skrivit på en vecka. Sju hela dagar. Tror att det har berott på mitt sjukt hektiska schema. Jobbar, julstökar, julfestfixar och tusen saker till. Nu får jag betala. Fick ringa  och sjukamäla mig till ett vik idag. På ett alldeles nytt ställe dessutom, det ger ju inte ett bra första intryck precis. Febern härjar i min kropp och jag bara nyser och nyser. Orkar väldigt lite, men är vid gott mod och hoppas på bättring. Är ledig imorgon så jag borde hinna bli frisk innan nästa arbetspass väntar.

Julkorten har jag inte hunnit få iväg, de ligger på skrivbordet fortfarande. Dock är några faktiskt påskrivna. Funderar på alternativen posta eller dela ut. Det blir ju mer personligt att dela ut dem. Så får det bli.
Ikväll ska vi göra julgodis, men risken är väl att jag bara får titta på. Tål ändå inte mandelmassa, tacka vet jag mormors hemlagade chokladfudge, den går inte av för hackor.

Var och julhandlade igår med Hjärtevännen, gick överlag bra. Åt mongolisk buffé på Soya, bra ställe det där.
Provade ett linne jag såg i ett skyltfönster, endast skylt-exet fanns kvar men jag fick prova det ändå.  Stackars provdockan fick stå alldeles bar. In i provrummet iallafall, armar uppåt streck och wow! Den satt som gjuten, som en smäck, som handen i handsken, helt perfekt... Så tittade jag försiktigt på prislappen och höll på att svimma av därinne, 1295 kronor! Nej, jag har inte skrivit en siffra för mycket, jag dubbelkollade. Så det blev tack och adjö till den. Hittade inget annat den dagen.
Köpte julklapp till Hjärtevännen också, vidtog största säkerhetsåtgärder, han brukar nämligen alltid komma på mina överraskningar. Så han fick inte bära paketet, trots att mina armar gång på gång domnade bort. Vi gick heller inte in i affären tillsammans, då hade han sett inslagningsbordet, sett pappret och lagt ihop två och två. Den risken tar jag inte. Jag är envis som en get.

Nu ska jag gå och hämta glass, krypa ner under täcket i soffan och se på min favoritserie Smallville. Det får man när man är sjuk.

Madde